Hudtumörer

År 2020 fick ca 4 300 personer i Sverige malignt melanom. Antalet fall har ökat på senare år och sjukdomen är nu bland de vanligaste cancerformerna i landet. Andra former av hudcancer är basalcellscancer och skivepitelcancer.

Basalcellscancer, skivepitelcancer och malignt melanom är tre olika typer av hudtumörer.

Malignt melanom – det mest kända namnet

Antalet fall har ökat på senare år och sjukdomen är nu bland de vanligaste cancerformerna i Sverige.

Malignt melanom förekommer i alla åldrar, men är mycket sällsynt hos barn.

Genomsnittsåldern när diagnosen ställs är för både kvinnor och män omkring 55 år.

Sjukdomstecken

Malignt melanom startar i de pigmentbildande melanocyterna (pigment celler), längst ner i överhuden. Malignt melanom kan förekomma var som helst på kroppen. Kvinnor får oftast sjukdomen på underbenen och män oftast på bålen.

Vanliga första symtom på malignt melanom är att ett födelsemärke (nevus) börjar växa, klia, blöda eller ändra färg och form. Även nya förändringar som inte tidigare funnits kan uppträda.

Det finns olika typer om malignt melanom. Det säkraste och effektivaste sättet att behandla malignt melanom är i de flesta fall att operera bort hudförändringen.

Skivepitelcancer

En annan typ av hudcancer är skivepitelcancer som drabbade ca 6 500 personer år 2016. Sjukdomen är något vanligare bland män än bland kvinnor. Skivepitelcancer i huden är den hudcancerform som ökar mest.

Sjukdomstecken

Skivepitelcancer utgår från överhudens mellanskikt eller från djupare hudlager.

Denna hudcancer finns oftast på de delar av huden som är mest utsatta för solen, det vill säga i ansiktet, på ett ytteröra, en handrygg eller en kal hjässa.

I sitt första stadium växer en skivepitelcancer ytligt i hudens yttersta lager. Då har den inte hunnit sprida sig ner i huden.

Den kan visa sig som en rodnad eller en fjällande fläck och finnas var som helst på huden i så fall kallas den för ”skivepitel cancer in situ” som har bättre prognos. Det finns olika behandlingsmetoder vid skivepitelcancer in situ, bla skrapning och frysning, fotodynamiskterapi, cellhämmande salva samt kirurgi.

.

Cancern kan också växa ner i nästa lager, läderhuden. Den förvandlas då till en knuta som är rodnande och kan ha hårda fjäll av hud på ytan eller vara sårig. Ett sådant sår brukar vara mycket svårläkt och behöver opereras bort..

Basalcellscancer

En tredje form av hudtumör är basalcellscancer som ibland också kallas basaliom. Cancerformen är en speciell typ av hudcancer som växer långsamt och den saknar vanligen förmåga att bilda dottertumörer (Metastaser).

Varje år upptäcks mer än 50 000 fall, ungefär lika många hos män som hos kvinnor.

Sjukdomstecken

Utseendet på basalcellscancer varierar. Det vanligaste är att det ser

ut som en glänsande knuta som innehåller små, slingrande blodkärl.

Det kan också vara ett sår som inte läker eller som tycks vara läkt

men sedan återkommer.

En tredje variant liknar ett eksem med röd, lite skrovlig och ibland fjällande yta.

Basalcellscancer växer från celler i basalcellslagret.

Sjukdomen förekommer oftast i ansiktet, men kan också uppträda

på bålen.

Behandlingsalternativ vid basaliom är antingen kirurgi, frysbehandling, fotodynamisk terapi eller immunstärkande salva.

Solskada Aktinisk keratos eller Förstadier

Man ska inte glömma den snällare formen av solskada som kan vara förstadie till andra former av hudcancer bl a skivepitelcancer; Aktiniska keratoser (AK).

Denna kan uppfattas som en kronisk solskada och som ofta uppträder som rodnade fjällande fläckar som kan se ut som ett liten torr eksem fläck som inte vill läkas eller svarar till en fet mjukgörande behandling, framför allt på solexponerade områden.

Ibland är större områden involverade, ”field cancerisation”, typexempel är skalpen på tunnhåriga män och ansiktet hos soldyrkare eller handrygg och underarmar även underben kan involveras.

AK kan uppfattas som tidiga förstadier till SCC.

Hudspecialist kan lätt sätta diagnosen med hjälp av ett Dermatoskop och välja bästa behandlingsalternativen och oftast får man behandling på en gång vid första besöket.

Solen och våra solvanor

Solen avger tre olika typer av ultraviolett ljus, UVA, UVB och UVC.
UVA-strålning står för den största delen av solens strålar som når jorden och är den strålning som tränger djupast ner i huden. Den gör så att pigmentet mörknar och huden blir tjockare och med tiden rynkig.

UVB-strålningen gör att vi bränner oss om vi vistas för länge i solen. Brännskadorna ger skador i cellernas DNA, vilket kan leda till hudcancer.
UVC filtreras helt bort av ozonlagret.

Kopplingen mellan solning och hudcancer är jämförbar med den mellan rökning och lungcancer.Att solens strålar kan orsaka cancer vet de allra flesta – trots detta är det många som bränner sig och få som skyddar sig tillräckligt.
Faktum är att svenskar solar mer än vad man gör i många andra länder, visar en rapport från Strålsäkerhetsmyndighetens vetenskapliga råd. Svenskar bränner sig även mer.

Den som reser till varmare länder på vinternutsätter sig förextra stor risk. Dels är den vinterbleka huden ovan vid det starka solljuset, så att man lättare bränner sig, dels är UV-indexet i exempelvis Thailand dubbelt så högt som under solig sommardag i Sverige.

Sannolikt har också den under livet samlade mängden UVA- och UVB-bestrålning som kroppen utsatts för betydelse.

En stor del av UV-strålningen träffar oss indirekt. Även i skuggan kan du utsättas för ända upp till hälften av solens UV-strålning, eftersom den blå himlen sprider solens strålar. Att många bränner sig på stranden eller på sjön beror inte på att vattnet reflekterar UV-strålarna – det beror på att det oftast är fri himmel där.

Strålningen är alltid starkare vid en strand med fri horisont än vid en strand som är omgärdat av träd eller berg som kan skydda mot den spridda strålningen från himlen.

Man behöver alltså inte ligga och sola aktivt för att riskera att bränna sig och därmed utsätta sig för större risk att drabbas av hudcancer.

Så skyddar du dig mot solen

Sök skugga mellan klockan 11 och 15. Undvik solen när den är som starkast. Stanna inomhus eller sitt i skuggan under dessa timmar. Barn under ett år bör inte utsättas för direkt solljus.

Skydda huden med kläder. Var speciellt noga med att skydda barn mot solen med kläder. En långärmad tröja(inte den tunnaste vitfärgade!), ett par sköna byxor och en solhatt räcker bra som skydd.

Använd solskyddsmedel med hög faktor där kläder inte skyddar. Tänk på att solskyddsmedel bör användas som komplement. Detta minskar risken för hudskador, förutsatt att man inte förlänger tiden i solen. Använd vattenfast solskyddsmedel med hög faktor (gärna mer än 25) och som skyddar mot både UVA- och UVB-strålning. Det är viktigt med en TJOCK lager om det ska ha någon effekt. Upprepa efter några timmar eller efter bad.

Sola inte solarium. Solning i solarium kan precis som naturlig solning ge upphov till hudcancer men även förtidigt åldrande, pigmentation och rynkor. Extra farligt är det för barn och ungdomar.

Barn är extra känsliga

Det är extra viktigt att skydda sina barn eftersom barns hudceller är extra känsliga. Barns hud har inte möjligheten att skapa samma pigmentskydd som vuxnas hud. De ska därför utsättas för stark sol i så liten utsträckning som möjligt.

En eller flera kraftiga brännskador av solen under barndomen kan resultera i malignt melanom i vuxen ålder.

Några fakta under en varm sommardag

• Vatten reflekterar mindre än tio procent av solens strålar men släpper igenom UV-strålning på den som badar.
• Inte bara direkta solstrålar träffar den som solar.
  Hälften av solens UV-strålning når fram i skuggan.
  
• UV-strålningen i skidbacken är extra stark. Snö reflekterar hela 80% av solens strålar.
• Du kan mäta solens styrka på egen hand. Om din skugga är kortare
  än din egen längd så är solen stark.

Myter att döda om solning

"Barn behöver sol för god D-vitaminomsättning”

Svar: Det behövs en mycket sparsam exponering i direkt solljus för en god D-vitaminomsättning. För ljushyade personer räcker det med cirka 10-15 minuter med sol i ansikte och på armar under en sommardag.

”Endast om man bränner sig ökar risken för cancer”

Svar: Att bränna sig ökar risken för hudcancer och det är extra farligt att bränna sig i unga år eftersom barns hudceller är extra känsliga.

Men faktum är att ju mer sol huden utsätts för desto större blir risken för hudcancer även utan att bränna sig.

Barns hudceller har inte samma förmåga att skapa skyddande pigment som vuxna. Barn ska därför aldrig sola.